För några år sen hade jag några hektiska dagar då min sambo och jag på allvar tänkte oss till att skaffa barn. Den giftiga veckan inföll i samband med första älgjaktsveckan i oktober. Som ni förstår innebar det både tidiga morgnar och sena nätter. Nu ska jag inte gå in i detalj när det gäller de nattliga äventyren men för att ni ska förstå så var jag iallafall ganska trött om dagarna.
Måndagen jagade jag i mitt ena lag och det gick trögt. Hanen skötte sig som vanligt men vi kom aldrig till skott. Tiken som då var unghund hade inte kommit igång ordentligt ännu utan bara presterat nån enstaka skällning. På tisdagen gick det bättre då hon gick ut och tog upp på 600m. Tyvärr stod det inte still men desto bättre så gick det i pass under ett fint gångstånd. Hennes första älg låg i backen och husse var rätt nöjd.
På onsdagen åkte jag till ett jaktlag jag brukar hjälpa. Än så länge var jag relativt pigg på morgonen och infann mig i god tid som jag har för vana att göra. I första släppet så fick hanen tag på ko och kalv. Jag var inne efter knappt en timma men kunde inte komma åt kalven utan stötte. Ytterligare en timma senare så sköt jag kalven på stånd. Solen gassade och jag var rätt glad åt tillvaron. Tiken fick va lös under eftermiddagen men om jag minns rätt så gjorde hon inget nyttigt det släppet. Men så är det med unghundar. Hursom så flåddes kalven och firades under kvällen med middag och någon öl. Sen var det dags att återigen försöka producera så att säga. En bra dag!
På torsdagen var jag trött. Vaknade sent och snodde ihop det viktigaste och drog iväg. Skulle till samma ställe som gårdagen. Väl på plats hade de delat ut pass och skyttarna var på väg ut. Jag tiggde till mig en snabb kopp kaffe och sen bar det iväg för att släppa hund. Jag bestämde mig för att tiken skulle få gå först då jag visste att det var ett område med gott om älg. Ut med hunden och hon iväg. Ungefär då kom jag på att jag glömt radion hemma. Och förutom den även bössa och kniv. Jag ringde åt jaktledaren som snabbt och smidigt for hem efter en gammal sex och halv som jag lånade. Jag fick också med mig hans son att gå med mig då han hade radio och hittade i markerna.
Efter att ha gått en timma utan upptag så sköt en passkytt ganska nära mig en liten tjur som kom springandes med en gråhund efter sig. Då jag tänkte mig gå och hjälpa honom att ta ur så for tiken iväg ytterligare en runda. Upptaget kom bara 400m framför mig och det stod fast. Detta bara ett par tre hundra meter från den skjutna tjuren. Den här chansen ville jag ta vara på. Då jag inte skjutit nån ståndälg åt henne så lämnade jag kvar sonen och sa åt han att gå till passkytten där älgen låg.
Efter en dryg halvtimma låg en liten ko så död den bara kan bli efter ett sämre skott och ett avfångningsskott. Jag var överlycklig. Tiken luggade frenetiskt. Dessvärre fick jag bara fyra skott till bössan och två av dem hade jag gjort åt. Då det var sista vuxna så skulle tre signalskott skjutas. Efter högljudda rop till sonen så drog de signalskotten från deras pass. Han fick sen knata till mig med en kniv så vi kunde ta ur älgen och förbereda den för sista färden.
Nu hade jag på samma mark skjutit två älgar på två dagar och kände att jag kanske skulle lämna över just skjutandet till laget. Inför sista såten sa jag åt jaktledaren att jag kunde gå utan bössa men det kom inte på fråga. -Du ska gå i gränsen och skjuter inte du så gör dom det på andra sidan rågången.
Sambon hade kommit med lite lunch och skulle prova gå med mig och hunden efter vi ätit. Vi skulle nu släppa hanen som vilat halva dagen. Nu hade jag fått min radio. Bössan var fortfarande lånad och lite nya skott med den. Jag släppte lös hunden och vi började gå. En bra stund gick och jag tänkte se vart jag hade honom. Då märker jag att jag glömt slå på pejlhalsbandet. Då hunden är vidlyftig så vart jag lite orolig. Det behövde jag inte vara så länge. Snart ekade skallen genom skogen och vi kunde konstatera att det stod fast i en tallplantering precis vid gränsen. Jag frågade lite genant om jag verkligen skulle skjuta igen då jag tyckte jag gjort mitt. Samtidigt visste jag att just en död älg nog va det enda sättet att smidigt få tag i hunden. Enligt order så började jag och sambon smyga åt ståndets håll. En stund senare låg en kalv och hunden var kopplad. Nu saknades givetvis kniven. Urtagningen fick vänta en stund tills vi skulle ha ut älgen ur skogen.
Den här dagen glömmer jag nog aldrig. Att det kan gå så bra trots att man vaknat sent och glömt allt utan hundar hemma.
Hur gick det då med de nattliga äventyren, var det värt de trötta dagarna första veckan?
Några veckor senare gick jag med tiken på marken där den första älgen sköts åt henne. Vi hade helgen före sett en tjur av stor modell och jag sa åt kompisen att det var nog den enda chansen vi fick på den här marken att skjuta en bra tjur. En kort stund senare glodde jag till på pejlen och ser att tiken har ståndskall en och halvannan kilometer bort. På samma plats låg två timmar senare en bra tjur i våra mått. En tung älg med 10 taggar. När jag senare kom hem för att hämta fyrhjulingen så fick en redan glad jag reda på att premiärveckan inte bara gett resultat i skogen utan även i halmen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar